Inget barn drömmer om eller planerar att börja röka och snusa. Ändå luras tusentals svenska barn in i ett nikotinberoende varje år. Det är svårt att se igenom tobaksindustrins manipulativa marknadsföring och stå emot grupptryck från kompisar, men samhället kan hjälpa till genom att stifta skyddande lagar. Här kan du läsa om de viktigaste.
Med hjälp av en historisk tillbakablick kan behovet av lagar tydliggöras. Det utbredda tobaksbruket är nämligen en ganska ny företeelse. Det är först de senaste 100 åren som nikotin har normaliserats som en vardaglig och folklig drog. Idag är ungefär 23 procent av svenska folket beroende av nikotin och nästan alla blev det redan när de var tonåringar.
Med hjälp av massiv reklam har tobaksbolagen sedan många år tillbaka lyckats med att få sina produkter att bli en identitetsmarkör för tonåringar. Dessutom har nikotinprodukter använts och används fortfarande av många unga för att markera klivet från barn till vuxen. Förr handlade det om cigaretter och brunt snus, nu handlar det även om e-cigaretter och vitt snus.
Barn ser ovanstående nikotinprodukter i mataffärer och i kiosker, där de marknadsförs helt öppet i snyggt designade förpackningar. De ser sina kompisar använda produkterna på fritiden och i skolan. De ser de dagligen i sociala medier där influencers, som får betalt av tobaksindustrin, visar upp till exempel snus och e-cigaretter som en trendig accessoar. Den här reklamen lockar unga och är en bidragande orsak till att användningen av nikotinprodukter bland barn ökar – tvärtemot vad många tror.
Sammanfattningsvis använder över en tredjedel av Sveriges ungdomar någon typ av nikotinprodukt innan de har tagit studenten. I början av 2000-talet började användningen minska, men tyvärr har den trenden brutits de senaste åren. Risken är nu att kommande generationer i ännu högre grad än tidigare utvecklar ett helt onödigt nikotinberoende.
Lagar behövs därför att bördan att säga nej inte kan läggas på barns axlar. Samhället behöver ta över fajten mot tobaksindustrin för barnens räkning. Sveriges politiker skrev redan 2005 under tobakskonventionen som innehåller de lagåtgärder som behövs för att skydda barn. De lagförändringar som skulle stötta barn att säga nej till tobak så att de kan förbli fria från nikotinberoende är följande:
Totalförbjud alla former av tobaksreklam
Genom reklam normaliseras nikotinprodukter. Barn ser cigaretter, e-cigaretter och snus i mataffärer och i kiosker, där de marknadsförs helt öppet i snyggt designade förpackningar. De ser reklam dagligen i sociala medier där influencers, som får betalt av tobaksindustrin, visar upp snus och e-cigaretter som en trendig accessoar som vilken som helst. Att denna reklam lockar unga visar A Non Smoking Generations Novusrapport om ungas attityder till tobak. Erfarenheter från andra länder visar att barn som inte ser reklam inte blir lika nyfikna på att prova och att den sociala acceptansen för nikotinbruk minskar.
Förbjuda smaktillsatser i alla produkter
2017 förbjöds smaktillsatser i cigaretter, men det var fortfarande fritt fram att smaksätta e-cigaretter och snus. Idag finns tusentals smaker att välja på, till exempel hubbabubba, cappuchino och hallon/lakrits. Tobaksindustrin tar fram smaker som drar till sig barns uppmärksamhet. Smaksättningen gör att produkterna upplevs som mindre farliga, och tröskeln att prova blir därför lägre. En lagstiftning som förbjuder smaker kommer att minska risken att barn lockas att prova nikotinprodukter.
Införa nikotin- och tobaksfri skoltid
Idag finns en lagstiftning som förbjuder rökning på skolgårdar, men det finns ingen reglering för övriga tobaksprodukter som till exempel snus/nikotinpåsar. Många barn provar nikotinprodukter för första gången i skolan, på grund av grupptryck, och ett förbud mot användning under skoltid skulle skydda mot kompisars påverkan. Detta är en lag som många barn själva efterfrågar eftersom den skulle hjälpa dem att säga nej.
FAKTA: Ungas tobaksanvändning
Cigaretter och snus
Cirka 20 procent av eleverna i gymnasiets årskurs två röker, enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) senaste undersökning om gymnasieelevernas drogvanor. 17 procent av gymnasieeleverna snusar. Det är en ökning från 2018 då motsvarande siffra var 14 procent. Andelen gymnasieelever som röker och/eller snusar är cirka 30 procent. Bland yngre elever i grundskolans årskurs 9 röker cirka tio procent. Andelen snusare i den här åldersgruppen har fördubblats sedan 2010.
Vitt snus
En Novusundersökning som gjordes på uppdrag av A Non Smoking Generation 2019 visade att sju procent av unga mellan 14-18 år hade använt vitt snus i någon omfattning. En uppföljande undersökning 2020 visade en drastisk ökning till hela 19 procent.
(Vitt snus är ännu inte inkluderat i CAN:s undersökning)
E-cigaretter
Sedan 2014 när CAN inkluderade e-cigaretter i undersökningen har användningen ökat markant bland elever i både grundskolan och gymnasiet. 2019 svarade 37 procent av gymnasieeleverna att de hade testat e-cigaretter, jämfört med 24 procent vid första mätningen. I den senaste undersökningen uppgav 26 procent av eleverna i årskurs nio att de hade testat e-cigaretter, jämfört med 23 procent vid första mätningen.
