Nikotin är ett ämne som utvinns ur tobaksplantan. Det används i insektsmedel och i tobaksprodukter som till exempel cigaretter, e-cigaretter och brunt och vitt snus. Nikotin är ett gift med kraftig påverkan på kroppen, och barnets hjärna är extra känslig. Dessutom blir barn snabbare beroende än vuxna.
Rent nikotin är så giftigt att det är förbjudet. Om man får i sig 0,5- 1,0 g på en gång dör man. Cigaretter, snus och andra nikotinprodukter innehåller mycket mindre mängd nikotin än så, men ändå tillräckligt mycket för att man blir illamående eller till och med kräks första gångerna man använder det. Det är kroppens sätt att visa att nikotin är farligt. De flesta är i tonåren när de provar produkter som innehåller nikotin, och trots att kroppen reagerar negativt är det en hel del som ändå provar igen på grund av grupptryck, ofta i skolan. Efter ett tag utvecklas en tolerans mot nikotinet och obehaget klingar av. Då kan man under en period uppleva positiva effekter av nikotin, som att känna sig pigg till exempel.
Unga upplever dessa effekter starkare än vuxna, och de blir också snabbare beroende. Nikotin är ett starkt beroendeframkallande ämne, faktiskt starkare än kokain och heroin. Man kan bli beroende efter att ha rökt eller snusat bara 5 – 6 gånger.
Statistik visar att en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige är beroende av nikotin, och nästan alla blev det när de var tonåringar. 23 procent snusar dagligen och 7 procent röker. Att vara beroende är kostsamt, man blir ofri i sin vardag av att alltid behöva se till att ha sitt nikotin inom räckhåll och dessutom påverkas hälsan negativt förr eller senare.
Ungefär 12 000 personer dör i Sverige varje år på grund av rökning. Det är nästan lika många som under coronapandemin. Det är inte lika känt att andra tobaksprodukter, som e-cigaretter och brunt och vitt snus, också har negativ påverkan på hälsan – bland annat eftersom de innehåller nikotin. Allt fler forskningsstudier visar hur nikotin skadar hjärt-och kärlsystemet, nervssystemet och hjärnan. Nikotin riskerar till exempel att störa hjärnans utveckling från fosterstadiet fram till 25-årsåldern och det bygger om hjärnan på flera olika sätt. Användning riskerar att försämra minnesfunktion och koncentrationsförmåga och det finns också starka indikationer på att nikotinbruk kan förvärra olika psykiska diagnoser.
Det har gjorts mycket mer forskning på rökning än på nikotin, men i takt med att rökningen minskar och användning av andra nikotinprodukter ökar börjar också allt mer ljus riktas mot nikotinet. Tobaksindustrin kallar nikotin för njutningsmedel – en väg till avslappning och rekreation. Sett ur ett folkhälso- och barnrättsperspektiv är det istället tveklöst ett ämne som barn ska skyddas ifrån.
Läs gärna vidare om hur tobaksindustrin jobbar för att värva minderåriga som konsumenter och hur samhället kan hjälpa barnen att säga nej till alla former av nikotinprodukter och ja till ett liv fritt från beroende.
Filmer
Louise Adermark, forskare, berättar om hur nikotin bygger om hjärnan.
Magnus Lundbäck, forskare, berättar om nikotinets effekter på hälsan.
Linnéa Hedman, forskare, berättar om e-cigaretter och hälsoeffekter
Källor:
Mer fakta om nikotin
Nikotinet bygger om hjärnan
Nikotinets betydelse har hamnat i skymundan