I tobakskonventionens artikel 6 uppmanas länderna att använda tobaksskatter som ett sätt att få ner tobakskonsumtionen. Höga priser är särskilt effektivt för att påverka unga människors bruk.

För att leva upp till artikel 6 i tobakskonventionen bör länderna:

  • Införa skatter och sätta priser för att minska tobaksbruket.
  • Begränsa resandes inköp och import av skattefria tobaksprodukter.

I riktlinjerna för artikel 6 framgår att unga är dubbelt till tre gånger så känsliga för prishöjningar som äldre. Genom skatter som leder till högre priser kan man påverka unga vad gäller hur mycket som konsumeras, hur många som börjar och hur många som går från att bara testa till att bli beroende.

I den vuxna befolkningen har höjda tobaksskatter mer effekt på låg- och mellaninkomsttagare än höginkomsttagare, skriver man i riktlinjerna. Ur ett folkhälsoperspektiv är det därför bra att höja skatterna, och därigenom minska sjukligheten bland de med lägre inkomst. I Sverige är cigarettberoende vanligare bland kvinnor och män med låga inkomster, visar en undersökning från CAN, Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning. Snusberoende är vanligast bland kvinnor med låga inkomster, för männen däremot är snusberoende vanligast bland medelinkomsttagare.

Skatt på tobak är inte bara ett sätt att minska konsumtionen. Det är också ett verktyg för att täcka en del av samhällskostnaderna som tobaksbruket orsakar, skriver man in riktlinjerna.
I Sverige var intäkterna från tobaksskatt 11,8 miljarder år 2019. Samhällets kostnader är minst det tredubbla och troligen betydligt högre än så.

I en rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi från 2017 beräknades kostnaderna för rökningsrelaterad sjuklighet vara 31,5 miljarder. Hans Gilljam, seniorprofessor i Folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet, har senare kommit fram till att summan är minst 75 miljarder. Han har utgått ifrån internationella studier, den senaste från 2018, där man visat att höginkomstländer har en kostnad för rökning som motsvarar 2,2 procent av BNP. I Sveriges fall skulle det bli cirka 100 miljarder.

I riktlinjerna för artikel 6 finns en rad rekommendationer för hur artikeln kan omsättas i praktisk handling:

  1. När parterna utformar sina skattesystem för tobaksvaror ska de ta hänsyn till såväl inflation som köpkraft för att kontinuerligt göra tobaksvarorna mindre tillgängliga.
  2. Parterna ska införa ett skattesystem som är anpassat efter såväl folkhälsans behov som deras egna övriga förutsättningar.
    Man ska helst tillämpa punktskatter och en minimiskatt.
  3. Skattesystemet ska följas upp och justeras regelbundet.
  4. Alla tobaksvaror ska beskattas på liknande sätt för att undvika att någon tobaksvara drar fördelar av systemet. Därigenom vill man undvika att systemet av misstag uppmuntrar konsumenter till att välja billigare produkter inom samma varugrupp.
  5. Skattesystemet ska vara transparent och det ska finnas god tillsyn av systemet.
  6. Parterna ska underlätta skattekontroller av olika aktörer.
    De ska bland annat ha system för att försvåra att tillverkare och importörer lägger upp lager för planerade skattehöjningar.
  7. När det är lämpligt kan parterna kräva skattemärke på tobaksprodukter.
  8. Parterna ska se till att man har ett effektivt tillsynssystem och ett samarbete mellan inblandade myndigheter, som skatte- och tullmyndigheter.
  9. Parterna bör överväga att införa specialdestinerade tobaksskatter, det vill säga avsätta delar av skatteintäkterna på tobak till att finansiera åtgärder mot tobaksbruket.
  10. Parterna bör överväga att förbjuda eller kraftigt begränsa tullfri försäljning av tobak.

Källor:

WHO Framework convention on tobacco control
Guidelines for implementation of Article 6
Skillnader i beroende och utsatthet för andras användning av alkohol, narkotika och tobak.
Samhällskostnaden för rökningsrelaterad sjuklighet i Sverige.
Rökningen dubbelt så dyr som tidigare beräkningar.
Tobakskonventionen ….från individens livsstil till samhällets ansvar (bok Tobaksfakta 2018).

Vad vill du veta mer om?