Det råder inte någon tvekan, passiv rökning är oerhört farligt. Det orsakar dödsfall, sjukdomar och funktionsnedsättningar. Människor måste skyddas från det. Det slås fast i artikel 8 i tobakskonventionen, som är ett stöd för åtgärder för rökfria miljöer.
Den som röker en cigarett andas själv in högst en fjärdedel av röken. Resten går ut i omgivningen. Den passive rökaren utsätts därigenom för ökad risk för exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägsbesvär och cancer. Att på grund av någon annans bruk utsättas för dessa faror bryter mot människans grundläggande fri- och rättigheter, som framgår av exempelvis barnkonventionen, kvinnokonventionen och konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
I artikel 8 i tobakskonventionen förbinder sig länderna att jobba aktivt för att människor ska skyddas mot passiv rökning inomhus på arbetsplatser, i allmänna transportmedel, på offentliga platser inomhus och, när det är lämpligt, på andra offentliga platser. Det kan handla om lagstiftning men också om att främja åtgärder som leder till detta skydd.
Barn är särskilt känsliga för skador från tobaksrök. I Sverige skyddas barn och unga genom förbudet mot rökning på skolgårdar. Det har dock visat sig svårt att tillämpa gällande lagstiftning. Rektorer vittnar om bland annat svaga sanktionsmöjligheter och svårigheter med att kontrollera att förbudet följs. Regionala kartläggningar från 2015 och 2019 visade att det inte alls var tobaksfritt, skriver Folkhälsomyndigheten. På gymnasier sågs personer som rökte på 27-69 procent av skolgårdarna. På högstadiet vid 2-33 procent av skolgårdarna.
I regeringens proposition för ny strategi för ANDTS (alkohol, narkotika, tobak, nikotin, samt spel om pengar) lyfts frågan om att skärpa kraven i skolan. I propositionen står det:
En möjlighet att minska bruket av tobaks- och nikotinprodukter kan vara att införa tobaks- och nikotinfri skoltid. Liknande initiativ bland annat genomförts i Norge med positivt resultat avseende minskad rökning hos barn och unga.
Den ideella organisationen A Non Smoking Generation har länge arbetat för detta. Tobaksfri skoltid betyder då att eleverna skyddas från tobaksprodukter, både vad gäller synlighet och användning. Det innebär att alla i skolan har ett gemensamt ansvar för att skapa en tobaksfri arbetsplats, både för elever och lärare.
Kraven på tobaksfri skoltid drivs i första hand för att unga inte ska bli lockade att börja med tobaksprodukter i skolan. Om färre använder tobaksprodukter för det även med sig att färre utsätts för passiv rökning, både på kort och lång sikt.
Några punkter från riktlinjerna till artikel 8. Länderna ska:
- Införa rökförbud utan undantag.
På alla arbetsplatser inomhus (gäller även taxibilar och andra fordon som är arbetsmiljöer),
i alla offentliga inomhusmiljöer, på allmänna kommunikationsmedel, i offentliga miljöer när det är befogat.
- Följa forskningen om passiv rökning i utomhusmiljöer. Syftet är att se i vilka utomhusmiljöer passiv rökning utgör en hälsorisk och skydda befolkningen mot tobaksrök i dessa miljöer.
- Sprida kunskap om de allvarliga riskerna med passiv rökning.
- Ha en effektiv tillsyn av rökfrilagarna.
- Införa tillräckligt kännbara påföljder för företagare och andra som bryter mot lagarna.
- Utvärdera effekterna av införandet av lagstiftning om rökfria miljöer.
Källor:
WHO Framework convention on tobacco control
Guidelines form implementation of Article 8
En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025, Prop. 2020/21:132
Tobakskonventionen ….från individens livsstil till samhällets ansvar (bok Tobaksfakta 2018).
