Du som politiker ska noga överväga innan du träffar representanter från för tobaksindustrin. Det är en del av tobakskonventionen som Sverige förbundit sig att följa.
I tobakskonventionen artikel 5.3 står det att länderna ska agera för att skydda folkhälsopolitiken från kommersiella och andra intressen inom tobaksindustrin, när det gäller frågor om tobakskontroll. Anledningen till denna hårda inställning är att tobaksindustrin under många år har haft en tydlig avsikt att undergräva regeringarnas folkhälsoarbete vad gäller tobak. Det förklaras i inledningen av riktlinjerna för artikel 5.3. För att underlätta förländerna att hålla avstånd finns fyra huvudprinciper att utgå ifrån.
- Det finns en grundläggande och olösbar konflikt mellan tobaksindustrin och folkhälsans intressen.
- Staten ska, när den har samröre med tobaksindustrin och de som främjar dess intressen, agera öppet och ansvarsfullt.
- Staten ska fordra ett öppet och ansvarsfullt agerande av tobaksindustrin och de som främjar dess intressen.
- Eftersom dess produkter är dödliga ska tobaksindustrin inte stimuleras att etablera eller driva sin verksamhet.
Med utgångspunkt i dessa fyra huvudprinciper finns sedan rekommendationer för vad länderna ska göra för att leva upp till konventionen. Punkt två i rekommendationerna riktar sig direkt till dig som politiker. Du ska noga överväga innan du träffar representanter för tobaksindustrin. Om det ändå blir ett möte ska det redovisas öppet, så att alla medborgare har möjlighet att ta del av det.
De åtta rekommendationerna:
- Öka medvetenheten om tobakens skadlighet och om tobaksindustrins inblandning i tobakspolitiken.
Detta kräver kontinuerliga informations – och utbildningsinsatser - Ha så lite som möjligt att göra med tobaksindustrin och redovisa samröret öppet
Myndighetsföreträdare och beslutsfattare ska noga överväga innan de träffar representanter för tobaksindustrin. Om till exempel riksdagsmän har sådana möten ska de rapporteras offentligt. - Säg nej till partnerskap och avtal med tobaksindustrin
Detta betyder bland annat att myndigheter inte ska driva projekt tillsammans med tobaksbolag. Länderna ska heller inte ingå överenskommelser med tobaksbolag om exempelvis frivilliga begränsningar av marknadsföring eller liknande. - Låt bli att skapa intressekonflikter för regeringens företrädare och anställda
Exempelvis ministrar, statssekreterare och andra tjänstemän på departementen bör inte ha aktier i tobaksbolag. De bör heller inte kunna gå direkt från regeringsarbete till anställning i tobaksindustrin. - Kräva öppen och korrekt information från tobaksindustrin
Detta kan genomföras genom lagar om vilka uppgifter tobaksbolagen måste redovisa. - Begränsa tobaksindustrins möjligheter att ägna sig åt aktiviteter som beskrivs som socialt ansvarstagande.
Detta är viktigt eftersom tobaksbolag gärna satsa på sådana aktiviteter för att förbättra sitt rykte. - Inte ge tobaksindustrin någon gynnad ställning.
Varken inhemsk eller utländsk tobaksindustri får gynnas på något sätt, exempelvis genom undantag i tobakslagstiftningen. - Behandla i förekommande fall statligt ägda tobaksbolag på samma sätt som privatägda.
Grundhållningen bör dock vara att staten inte ska ha ägarintressen i tobaksindustrin, genom exempelvis aktieinnehav.
