Tobakskonventionen är som en verktygslåda med en mängd tobaksförebyggande åtgärder grundade på forskning och erfarenhet. Den är ett viktigt stöd för politiker som vill påverka.
Tobaksonventionens fulla namn är WHO Framework convention on Tobacco Control, på svenska Världshälsoorganisatonens ramkonvention om tobakskontroll. Parterna är överens om ett bestämt mål samt om en ram för de insatser och strategier som ska genomföras för att nå målet. Artiklarna i konventionen lämnar stort utrymme att formulera sina egna lagar och insatser på det sätt som passar det egna landet bäst.
Konventionen innehåller 38 artiklar. Till många av dessa finns även riktlinjer som mer i detalj beskriver hur artiklarna ska förverkligas utifrån forskning och erfarenhet. Artiklarna handlar bland annat om möjlighet till tobaksanvänjning, tydliga hälsovarningar, skatte- och prispolitik som ger höga och stigande tobakspriser, reglering av tobaks produkters innehåll, lagar om rökfria miljöer samt förbud mot marknadsföring.
Tobakskonventionen trädde i kraft 2005 och samma år ratificerade Sverige den. Våren 2021 har 182 länder ratificerat den. Det innebär att konventionen berör 90 procent av jordens befolkning.
Ändrat fokus
Tobakskonventionen har förändrat mångas sätt att se på tobaksfrågan. Tidigare betraktades tobaksbruk ofta som följden av dåliga val av enskilda och samhällsdiskussionen inriktades på hur tobaksanvändares livsstil kunde förändras. Tobakskonventionen har förtydligat att tobaksfrågan i stället framför allt är en politisk fråga. Fokus har flyttats till samhällets ansvar att underlätta för medborgarna att vara tobaksfria. Tobakskonventionen lyfter också tydligt fram tobaksindustrins – ofta hemliga – strategier för att påverka tobakspolitiken. Strategier som används för att få tobaksanvändningen i världen att fortsätta.
Tobak hotar hållbar utveckling
Tack vare tobakskonventionen har tobaksfrågan även fått en mer framskjuten plats i det internationella arbetet för global hälsa, hållbarhet och mänskliga rättigheter. FN:s samtliga 17 hållbarhetsmål i Agenda 2030 kan exempelvis kopplas till arbetet med att genomföra tobakskonventionen. Detta eftersom tobaksbruket och tobaksproduktionen leder till enorma skador på människor och miljö, orsakar stora samhällskostnader och på så vis hindrar socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling.
Tobakskonventionen och barnets rättigheter
När det gäller barnets rättigheter, talar tobakskonventionen och barnkonventionen samma språk. Tobakskonventionens målsättning är att skydda ”nuvarande och kommande generationer” mot tobaksskador och barnkonventionen föreskriver att länderna ska erkänna barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa. Samhället har ansvar att skydda barnen mot industrins försök att rekrytera framtida tobakskonsumenter.
