Tag

Tobaksfria snuset Archives - Lagar för alla barns framtid

Nikotin – därför är det farligare än du tror

By Information

Nikotin är ett ämne som utvinns ur tobaksplantan. Det används i insektsmedel och i tobaksprodukter som till exempel cigaretter, e-cigaretter och brunt och vitt snus. Nikotin är ett gift med kraftig påverkan på kroppen, och barnets hjärna är extra känslig. Dessutom blir barn snabbare beroende än vuxna. 

Rent nikotin är så giftigt att det är förbjudet. Om man får i sig 0,5- 1,0 g på en gång dör man. Cigaretter, snus och andra nikotinprodukter innehåller mycket mindre mängd nikotin än så, men ändå tillräckligt mycket för att man blir illamående eller till och med kräks första gångerna man använder det. Det är kroppens sätt att visa att nikotin är farligt. De flesta är i tonåren när de provar produkter som innehåller nikotin, och trots att kroppen reagerar negativt är det en hel del som ändå provar igen på grund av grupptryck, ofta i skolan. Efter ett tag utvecklas en tolerans mot nikotinet och obehaget klingar av. Då kan man under en period uppleva positiva effekter av nikotin, som att känna sig pigg till exempel.

Unga upplever dessa effekter starkare än vuxna, och de blir också snabbare beroende. Nikotin är ett starkt beroendeframkallande ämne, faktiskt starkare än kokain och heroin.  Man kan bli beroende efter att ha rökt eller snusat bara 5 – 6 gånger.

Statistik visar att en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige är beroende av nikotin, och nästan alla blev det när de var tonåringar. 23 procent snusar dagligen och 7 procent röker.  Att vara beroende är kostsamt, man blir ofri i sin vardag av att alltid behöva se till att ha sitt nikotin inom räckhåll och dessutom påverkas hälsan negativt förr eller senare.

Ungefär 12 000 personer dör i Sverige varje år på grund av rökning. Det är nästan lika många som under coronapandemin. Det är inte lika känt att andra tobaksprodukter, som e-cigaretter och brunt och vitt snus, också har negativ påverkan på hälsan – bland annat eftersom de innehåller nikotin. Allt fler forskningsstudier visar hur nikotin skadar hjärt-och kärlsystemet, nervssystemet och hjärnan.  Nikotin riskerar till exempel att störa hjärnans utveckling från fosterstadiet fram till 25-årsåldern och det bygger om hjärnan på flera olika sätt. Användning riskerar att försämra minnesfunktion och koncentrationsförmåga och det finns också starka indikationer på att nikotinbruk kan förvärra olika psykiska diagnoser.

Det har gjorts mycket mer forskning på rökning än på nikotin, men i takt med att rökningen minskar och användning av andra nikotinprodukter ökar börjar också allt mer ljus riktas mot nikotinet. Tobaksindustrin kallar nikotin för njutningsmedel – en väg till avslappning och rekreation. Sett ur ett folkhälso- och barnrättsperspektiv är det istället tveklöst ett ämne som barn ska skyddas ifrån.

Läs gärna vidare om hur tobaksindustrin jobbar för att värva minderåriga som konsumenter och hur samhället kan hjälpa barnen att säga nej till alla former av nikotinprodukter och ja till ett liv fritt från beroende.

Filmer

Louise Adermark, forskare, berättar om hur nikotin bygger om hjärnan.
Magnus Lundbäck, forskare, berättar om nikotinets effekter på hälsan.
Linnéa Hedman, forskare, berättar om e-cigaretter och hälsoeffekter

Källor:
Mer fakta om nikotin
Nikotinet bygger om hjärnan 
Nikotinets betydelse har hamnat i skymundan

Vad vill du veta mer om?

Animerade filmer om
nikotin och tobakens miljöpåverkan

By Information

Här finns tre animerade filmer som ger nya perspektiv på tobaksprodukter och nikotinberoende. Visa gärna dina vänner filmerna. Att bidra till att någon du känner avstår från tobak är att vara en bra kompis. För grupptrycket är en stor anledning till att många börjar. Och ett beroende är bara dyrt och onödigt i längden. 

 

 

 

Om du är beroende av nikotin
Om du redan använder nikotinproudukter och vill sluta kan du få stöd från skolsköterskan, ungdomsmottagning eller  vårdcentral/hälsocentral. Du kan också ringa till Sluta-röka-linjen på telefonnummer 020-840000.

Läs om att sluta snusa på UMO 
Läs mer om att sluta röka på UMO

Källor:
Mer fakta om nikotin
Nikotinet bygger om hjärnan 

Vad vill du veta mer om?

Lagarna som behövs
för att skydda barn

By Information

Inget barn drömmer om eller planerar att börja röka och snusa. Ändå luras tusentals svenska barn in i ett nikotinberoende varje år. Det är svårt att se igenom tobaksindustrins manipulativa marknadsföring och stå emot grupptryck från kompisar, men samhället kan hjälpa till genom att stifta skyddande lagar. Här kan du läsa om de viktigaste. 

Med hjälp av en historisk tillbakablick kan behovet av lagar tydliggöras. Det utbredda tobaksbruket är nämligen en ganska ny företeelse. Det är först de senaste 100 åren som nikotin har normaliserats som en vardaglig och folklig drog. Idag är ungefär 23 procent av svenska folket beroende av nikotin och nästan alla blev det redan när de var tonåringar.

Med hjälp av massiv reklam har tobaksbolagen sedan många år tillbaka lyckats med att få sina produkter att bli en identitetsmarkör för tonåringar. Dessutom har nikotinprodukter använts och används fortfarande av många unga för att markera klivet från barn till vuxen. Förr handlade det om cigaretter och brunt snus, nu handlar det även om e-cigaretter och vitt snus.

Barn ser ovanstående nikotinprodukter i mataffärer och i kiosker, där de marknadsförs helt öppet i snyggt designade förpackningar. De ser sina kompisar använda produkterna på fritiden och i skolan. De ser de dagligen i sociala medier där influencers, som får betalt av tobaksindustrin, visar upp till exempel snus och e-cigaretter som en trendig accessoar. Den här reklamen lockar unga och är en bidragande orsak till att användningen av nikotinprodukter bland barn ökar – tvärtemot vad många tror.

Sammanfattningsvis använder över en tredjedel av Sveriges ungdomar någon typ av nikotinprodukt innan de har tagit studenten. I början av 2000-talet började användningen minska, men tyvärr har den trenden brutits de senaste åren. Risken är nu att kommande generationer i ännu högre grad än tidigare utvecklar ett helt onödigt nikotinberoende.

Lagar behövs därför att bördan att säga nej inte kan läggas på barns axlar. Samhället behöver ta över fajten mot tobaksindustrin för barnens räkning. Sveriges politiker skrev redan 2005 under tobakskonventionen som innehåller de lagåtgärder som behövs för att skydda barn. De lagförändringar som skulle stötta barn att säga nej till tobak så att de kan förbli fria från nikotinberoende är följande:

Klassa och reglera samtliga nikotinprodukter som tobak
Idag regleras inte alla produkter som innehåller nikotin under tobakslagen. Tobaksindustrin har lyckats undgå regleringarna i tobakslagen genom att hävda att flera av deras nya produkter är ”tobaksfria”. Det vita snuset är ett exempel. Sanningen är att det ofta innehåller minst lika mycket nikotin, utvunnet ur tobaksplantan, som brunt snus, men eftersom det kallas tobaksfritt regleras det inte under tobakslagen.  I dagsläget är det därför lika lagligt att designa, smaksätta och marknadsföra vitt snus gentemot barn som till exempel tuggummi.

Totalförbjud alla former av tobaksreklam
Genom reklam normaliseras nikotinprodukter. Barn ser cigaretter, e-cigaretter och snus i mataffärer och i kiosker, där de marknadsförs helt öppet i snyggt designade förpackningar. De ser reklam dagligen i sociala medier där influencers, som får betalt av tobaksindustrin, visar upp snus och e-cigaretter som en trendig accessoar som vilken som helst. Att denna reklam lockar unga visar A Non Smoking Generations Novusrapport om ungas attityder till tobak. Erfarenheter från andra länder visar att barn som inte ser reklam inte blir lika nyfikna på att prova och att den sociala acceptansen för nikotinbruk minskar.

Förbjuda smaktillsatser i alla produkter
2017 förbjöds smaktillsatser i cigaretter, men det var fortfarande fritt fram att smaksätta e-cigaretter och snus. Idag finns tusentals smaker att välja på, till exempel hubbabubba, cappuchino och hallon/lakrits. Tobaksindustrin tar fram smaker som drar till sig barns uppmärksamhet. Smaksättningen gör att produkterna upplevs som mindre farliga, och tröskeln att prova blir därför lägre.  En lagstiftning som förbjuder smaker kommer att minska risken att barn lockas att prova nikotinprodukter.

Införa nikotin- och tobaksfri skoltid
Idag finns en lagstiftning som förbjuder rökning på skolgårdar, men det finns ingen reglering för övriga tobaksprodukter som till exempel snus/nikotinpåsar. Många barn provar nikotinprodukter för första gången i skolan, på grund av grupptryck, och ett förbud mot användning under skoltid skulle skydda mot kompisars påverkan. Detta är en lag som många barn själva efterfrågar eftersom den skulle hjälpa dem att säga nej.

FAKTA: Ungas tobaksanvändning

Cigaretter och snus
Cirka 20 procent av eleverna i gymnasiets årskurs två röker, enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) senaste undersökning om gymnasieelevernas drogvanor. 17 procent av gymnasieeleverna snusar. Det är en ökning från 2018 då motsvarande siffra var 14 procent. Andelen gymnasieelever som röker och/eller snusar är cirka 30 procent. Bland yngre elever i grundskolans årskurs 9 röker cirka tio procent. Andelen snusare i den här åldersgruppen har fördubblats sedan 2010.

Vitt snus
En Novusundersökning som gjordes på uppdrag av A Non Smoking Generation 2019 visade att sju procent av unga mellan 14-18 år hade använt vitt snus i någon omfattning. En uppföljande undersökning 2020 visade en drastisk ökning till hela 19 procent.

(Vitt snus är ännu inte inkluderat i CAN:s undersökning)

E-cigaretter
Sedan 2014 när CAN inkluderade e-cigaretter i undersökningen har användningen ökat markant bland elever i både grundskolan och gymnasiet. 2019 svarade 37 procent av gymnasieeleverna att de hade testat e-cigaretter, jämfört med 24 procent vid första mätningen. I den senaste undersökningen uppgav 26 procent av eleverna i årskurs nio att de hade testat e-cigaretter, jämfört med 23 procent vid första mätningen.

Vad vill du veta mer om?

Därför är tobaksfrågan politiskt viktig

By Politiker

Det finns en utbredd uppfattning om att tobak inte är ett problem i Sverige längre, men faktum är att över 30 procent av svenska ungdomar använder någon form av tobak- eller nikotinprodukt innan de har tagit studenten. Utöver allvarliga skador på hälsan, kostar tobaksbruk samhället miljarder varje år och påverkar miljön kraftigt. Genom viktiga tobakspolitiska beslut kan du som politiker förhindra detta – och samtidigt främja en social, ekonomisk samt ekologisk hållbar utveckling.

Sverige ratificerade Världshälsoorganisationens tobakskonvention (WHO FCTC) redan 2005. Fortfarande finns en rad rekommenderade åtgärder som inte genomförts för att fortsätta minska och förebygga tobaksbruket. Tobaksbruk i alla dess former innebär allvarliga hälsorisker och en ekonomisk börda för individen, men utgör också en enorm belastning för det svenska samhället.

Trots att rökningen bland vuxna är relativt låg kostar dess skador, i form av sjukvårdskostnader och produktionsbortfall, cirka 30 miljarder kronor för det svenska samhället varje år. Tobaksbrukets totala kostnader är dock avsevärt högre än så, då denna siffra inte omfattar kostnader för skador från övriga tobaksprodukter eller tobaksrelaterade miljöproblem. Tobaksskatten uppgår endast till cirka 12 miljarder kronor per år och kan aldrig kompensera för alla negativa effekter.

Tobak är inte heller enbart en fråga om hälsa och ekonomi, utan också om miljö. Världen står inför stora globala utmaningar för att bekämpa klimatförändringarna och säkerställa en hållbar utveckling för kommande generationer. Vad många inte vet är att tobaksindustrin är en av världens mest ohållbara industrier, som ger upphov till en lång rad miljö- och klimatproblem genom hela produktionskedjan. Massiv skogsavverkning, förgiftade marker och vattendrag, samt enorma volymer avfall är bara några exempel. Tobaksindustrins totala klimatpåverkan är nästan dubbelt så stor som hela Sveriges.

Se kortfilm om tobakens miljöpåverkan

Förra året blev FN:s barnkonvention svensk lag, vilket innebär att samtliga politiska beslut som berör barn ska fattas med hänsyn till barnens bästa. Barns rättigheter ska vara högsta prioritet och vägledande i tobakspolitiken. Nästan alla som använder tobak börjar som barn, vilket gör barn till tobaksindustrins främsta målgrupp. Du kan i din roll som politiker bidra till att skydda barn från att lockas in ett skadligt nikotinberoende – som direkt strider mot deras rätt till liv, hälsa och utveckling.

Att fatta beslut som förbättrar folkhälsan, samhällsekonomin och miljön är ditt ansvar som politiker, och tobakspolitiken är ett viktigt samt effektivt verktyg. Införandet av #Lagarförallabarnsframtid är en vinst för allt och alla – utom tobaksindustrin.

Läs mer om varför det är så viktigt att skydda barn mot nikotin och om den nya produkterna som lockar barn.

Vad vill du veta mer om?

Tobakskonventionen – ett stöd i det tobakspolitiska arbetet

By Politiker

Tobakskonventionen är som en verktygslåda med en mängd tobaksförebyggande åtgärder grundade på forskning och erfarenhet. Den är ett viktigt stöd för politiker som vill påverka. 

Tobaksonventionens fulla namn är WHO Framework convention on Tobacco Control, på svenska Världshälsoorganisatonens ramkonvention om tobakskontroll. Parterna är överens om ett bestämt mål samt om en ram för de insatser och strategier som ska genomföras för att nå målet. Artiklarna i konventionen lämnar stort utrymme att formulera sina egna lagar och insatser på det sätt som passar det egna landet bäst.

Konventionen innehåller 38 artiklar. Till många av dessa finns även riktlinjer som mer i detalj beskriver hur artiklarna ska förverkligas utifrån forskning och erfarenhet. Artiklarna handlar bland annat om möjlighet till tobaksanvänjning, tydliga hälsovarningar, skatte- och prispolitik som ger höga och stigande tobakspriser, reglering av tobaks produkters innehåll, lagar om rökfria miljöer samt förbud mot marknadsföring.

Tobakskonventionen trädde i kraft 2005 och samma år ratificerade Sverige den. Våren 2021 har 182 länder ratificerat den. Det innebär att konventionen berör 90 procent av jordens befolkning.

Ändrat fokus
Tobakskonventionen har förändrat mångas sätt att se på tobaksfrågan. Tidigare betraktades tobaksbruk ofta som följden av dåliga val av enskilda och samhällsdiskussionen inriktades på hur tobaksanvändares livsstil kunde förändras. Tobakskonventionen har förtydligat att tobaksfrågan i stället framför allt är en politisk fråga. Fokus har flyttats till samhällets ansvar att underlätta för medborgarna att vara tobaksfria. Tobakskonventionen lyfter också tydligt fram tobaksindustrins – ofta hemliga – strategier för att påverka tobakspolitiken. Strategier som används för att få tobaksanvändningen i världen att fortsätta.

Tobak hotar hållbar utveckling
Tack vare tobakskonventionen har tobaksfrågan även fått en mer framskjuten plats i det internationella arbetet för global hälsa, hållbarhet och mänskliga rättigheter. FN:s samtliga 17 hållbarhetsmål i Agenda 2030 kan exempelvis kopplas till arbetet med att genomföra tobakskonventionen. Detta eftersom tobaksbruket och tobaksproduktionen leder till enorma skador på människor och miljö, orsakar stora samhällskostnader och på så vis hindrar socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling.

Tobakskonventionen och barnets rättigheter
När det gäller barnets rättigheter, talar tobakskonventionen och barnkonventionen samma språk. Tobakskonventionens målsättning är att skydda ”nuvarande och kommande generationer” mot tobaksskador och barnkonventionen föreskriver att länderna ska erkänna barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa. Samhället har ansvar att skydda barnen mot industrins försök att rekrytera framtida tobakskonsumenter.

Läs mer på WHOs sida för Tobakskonventionen

Vad vill du veta mer om?

Artikel 5:3
Tobaksindustrin ska hållas utanför folkhälsopolitiken

By Politiker

Du som politiker ska noga överväga innan du träffar representanter från för tobaksindustrin. Det är en del av tobakskonventionen som Sverige förbundit sig att följa.   

I tobakskonventionen artikel 5.3 står det att länderna ska agera för att skydda folkhälsopolitiken från kommersiella och andra intressen inom tobaksindustrin, när det gäller frågor om tobakskontroll. Anledningen till denna hårda inställning är att tobaksindustrin under många år har haft en tydlig avsikt att undergräva regeringarnas folkhälsoarbete vad gäller tobak. Det förklaras i inledningen av riktlinjerna för artikel 5.3. För att underlätta förländerna att hålla avstånd finns fyra huvudprinciper att utgå ifrån.

  • Det finns en grundläggande och olösbar konflikt mellan tobaksindustrin och folkhälsans intressen.
  • Staten ska, när den har samröre med tobaksindustrin och de som främjar dess intressen, agera öppet och ansvarsfullt.
  • Staten ska fordra ett öppet och ansvarsfullt agerande av tobaksindustrin och de som främjar dess intressen.
  • Eftersom dess produkter är dödliga ska tobaksindustrin inte stimuleras att etablera eller driva sin verksamhet.

Med utgångspunkt i dessa fyra huvudprinciper finns sedan rekommendationer för vad länderna ska göra för att leva upp till konventionen. Punkt två i rekommendationerna riktar sig direkt till dig som politiker. Du ska noga överväga innan du träffar representanter för tobaksindustrin. Om det ändå blir ett möte ska det redovisas öppet, så att alla medborgare har möjlighet att ta del av det.

De åtta rekommendationerna:

  1. Öka medvetenheten om tobakens skadlighet och om tobaksindustrins inblandning i tobakspolitiken.
    Detta kräver kontinuerliga informations – och utbildningsinsatser
  2. Ha så lite som möjligt att göra med tobaksindustrin och redovisa samröret öppet
    Myndighetsföreträdare och beslutsfattare ska noga överväga innan de träffar representanter för tobaksindustrin. Om till exempel riksdagsmän har sådana möten ska de rapporteras offentligt.
  3. Säg nej till partnerskap och avtal med tobaksindustrin
    Detta betyder bland annat att myndigheter inte ska driva projekt tillsammans med tobaksbolag. Länderna ska heller inte ingå överenskommelser med tobaksbolag om exempelvis frivilliga begränsningar av marknadsföring eller liknande.
  4. Låt bli att skapa intressekonflikter för regeringens företrädare och anställda
    Exempelvis ministrar, statssekreterare och andra tjänstemän på departementen bör inte ha aktier i tobaksbolag. De bör heller inte kunna gå direkt från regeringsarbete till anställning i tobaksindustrin.
  5. Kräva öppen och korrekt information från tobaksindustrin
    Detta kan genomföras genom lagar om vilka uppgifter tobaksbolagen måste redovisa.
  6. Begränsa tobaksindustrins möjligheter att ägna sig åt aktiviteter som beskrivs som socialt ansvarstagande.
    Detta är viktigt eftersom tobaksbolag gärna satsa på sådana aktiviteter för att förbättra sitt rykte.
  7. Inte ge tobaksindustrin någon gynnad ställning.
    Varken inhemsk eller utländsk tobaksindustri får gynnas på något sätt, exempelvis genom undantag i tobakslagstiftningen.
  8. Behandla i förekommande fall statligt ägda tobaksbolag på samma sätt som privatägda.

Grundhållningen bör dock vara att staten inte ska ha ägarintressen i tobaksindustrin, genom exempelvis aktieinnehav.

Vad vill du veta mer om?

Artikel 6
Tobakspriser och skatter ska höjas

By Politiker

I tobakskonventionens artikel 6 uppmanas länderna att använda tobaksskatter som ett sätt att få ner tobakskonsumtionen. Höga priser är särskilt effektivt för att påverka unga människors bruk.

För att leva upp till artikel 6 i tobakskonventionen bör länderna:

  • Införa skatter och sätta priser för att minska tobaksbruket.
  • Begränsa resandes inköp och import av skattefria tobaksprodukter.

I riktlinjerna för artikel 6 framgår att unga är dubbelt till tre gånger så känsliga för prishöjningar som äldre. Genom skatter som leder till högre priser kan man påverka unga vad gäller hur mycket som konsumeras, hur många som börjar och hur många som går från att bara testa till att bli beroende.

I den vuxna befolkningen har höjda tobaksskatter mer effekt på låg- och mellaninkomsttagare än höginkomsttagare, skriver man i riktlinjerna. Ur ett folkhälsoperspektiv är det därför bra att höja skatterna, och därigenom minska sjukligheten bland de med lägre inkomst. I Sverige är cigarettberoende vanligare bland kvinnor och män med låga inkomster, visar en undersökning från CAN, Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning. Snusberoende är vanligast bland kvinnor med låga inkomster, för männen däremot är snusberoende vanligast bland medelinkomsttagare.

Skatt på tobak är inte bara ett sätt att minska konsumtionen. Det är också ett verktyg för att täcka en del av samhällskostnaderna som tobaksbruket orsakar, skriver man in riktlinjerna.
I Sverige var intäkterna från tobaksskatt 11,8 miljarder år 2019. Samhällets kostnader är minst det tredubbla och troligen betydligt högre än så.

I en rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi från 2017 beräknades kostnaderna för rökningsrelaterad sjuklighet vara 31,5 miljarder. Hans Gilljam, seniorprofessor i Folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet, har senare kommit fram till att summan är minst 75 miljarder. Han har utgått ifrån internationella studier, den senaste från 2018, där man visat att höginkomstländer har en kostnad för rökning som motsvarar 2,2 procent av BNP. I Sveriges fall skulle det bli cirka 100 miljarder.

I riktlinjerna för artikel 6 finns en rad rekommendationer för hur artikeln kan omsättas i praktisk handling:

  1. När parterna utformar sina skattesystem för tobaksvaror ska de ta hänsyn till såväl inflation som köpkraft för att kontinuerligt göra tobaksvarorna mindre tillgängliga.
  2. Parterna ska införa ett skattesystem som är anpassat efter såväl folkhälsans behov som deras egna övriga förutsättningar.
    Man ska helst tillämpa punktskatter och en minimiskatt.
  3. Skattesystemet ska följas upp och justeras regelbundet.
  4. Alla tobaksvaror ska beskattas på liknande sätt för att undvika att någon tobaksvara drar fördelar av systemet. Därigenom vill man undvika att systemet av misstag uppmuntrar konsumenter till att välja billigare produkter inom samma varugrupp.
  5. Skattesystemet ska vara transparent och det ska finnas god tillsyn av systemet.
  6. Parterna ska underlätta skattekontroller av olika aktörer.
    De ska bland annat ha system för att försvåra att tillverkare och importörer lägger upp lager för planerade skattehöjningar.
  7. När det är lämpligt kan parterna kräva skattemärke på tobaksprodukter.
  8. Parterna ska se till att man har ett effektivt tillsynssystem och ett samarbete mellan inblandade myndigheter, som skatte- och tullmyndigheter.
  9. Parterna bör överväga att införa specialdestinerade tobaksskatter, det vill säga avsätta delar av skatteintäkterna på tobak till att finansiera åtgärder mot tobaksbruket.
  10. Parterna bör överväga att förbjuda eller kraftigt begränsa tullfri försäljning av tobak.

Källor:

WHO Framework convention on tobacco control
Guidelines for implementation of Article 6
Skillnader i beroende och utsatthet för andras användning av alkohol, narkotika och tobak.
Samhällskostnaden för rökningsrelaterad sjuklighet i Sverige.
Rökningen dubbelt så dyr som tidigare beräkningar.
Tobakskonventionen ….från individens livsstil till samhällets ansvar (bok Tobaksfakta 2018).

Vad vill du veta mer om?

Artikel 8
Alla ska skyddas
mot passiv rökning

By Politiker

Det råder inte någon tvekan, passiv rökning är oerhört farligt. Det orsakar dödsfall, sjukdomar och funktionsnedsättningar. Människor måste skyddas från det. Det slås fast i artikel 8 i tobakskonventionen, som är ett stöd för åtgärder för rökfria miljöer.

Den som röker en cigarett andas själv in högst en fjärdedel av röken. Resten går ut i omgivningen.  Den passive rökaren utsätts därigenom för ökad risk för exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägsbesvär och cancer. Att på grund av någon annans bruk utsättas för dessa faror bryter mot människans grundläggande fri- och rättigheter, som framgår av exempelvis barnkonventionen, kvinnokonventionen och konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

I artikel 8 i tobakskonventionen förbinder sig länderna att jobba aktivt för att människor ska skyddas mot passiv rökning inomhus på arbetsplatser, i allmänna transportmedel, på offentliga platser inomhus och, när det är lämpligt, på andra offentliga platser. Det kan handla om lagstiftning men också om att främja åtgärder som leder till detta skydd.

Barn är särskilt känsliga för skador från tobaksrök. I Sverige skyddas barn och unga genom förbudet mot rökning på skolgårdar. Det har dock visat sig svårt att tillämpa gällande lagstiftning. Rektorer vittnar om bland annat svaga sanktionsmöjligheter och svårigheter med att kontrollera att förbudet följs. Regionala kartläggningar från 2015 och 2019 visade att det inte alls var tobaksfritt, skriver Folkhälsomyndigheten. På gymnasier sågs personer som rökte på 27-69 procent av skolgårdarna. På högstadiet vid 2-33 procent av skolgårdarna.

I regeringens proposition för ny strategi för ANDTS (alkohol, narkotika, tobak, nikotin, samt spel om pengar) lyfts frågan om att skärpa kraven i skolan. I propositionen står det:

En möjlighet att minska bruket av tobaks- och nikotinprodukter kan vara att införa tobaks- och nikotinfri skoltid. Liknande initiativ bland annat genomförts i Norge med positivt resultat avseende minskad rökning hos barn och unga.

Den ideella organisationen A Non Smoking Generation har länge arbetat för detta. Tobaksfri skoltid betyder då att eleverna skyddas från tobaksprodukter, både vad gäller synlighet och användning. Det innebär att alla i skolan har ett gemensamt ansvar för att skapa en tobaksfri arbetsplats, både för elever och lärare.

Kraven på tobaksfri skoltid drivs i första hand för att unga inte ska bli lockade att börja med tobaksprodukter i skolan. Om färre använder tobaksprodukter för det även med sig att färre utsätts för passiv rökning, både på kort och lång sikt.

Några punkter från riktlinjerna till artikel 8. Länderna ska:

  • Införa rökförbud utan undantag.

På alla arbetsplatser inomhus (gäller även taxibilar och andra fordon som är arbetsmiljöer),

i alla offentliga inomhusmiljöer, på allmänna kommunikationsmedel, i offentliga miljöer när det är befogat.

  • Följa forskningen om passiv rökning i utomhusmiljöer. Syftet är att se i vilka utomhusmiljöer passiv rökning utgör en hälsorisk och skydda befolkningen mot tobaksrök i dessa miljöer.
  • Sprida kunskap om de allvarliga riskerna med passiv rökning.
  • Ha en effektiv tillsyn av rökfrilagarna.
  • Införa tillräckligt kännbara påföljder för företagare och andra som bryter mot lagarna. 
  • Utvärdera effekterna av införandet av lagstiftning om rökfria miljöer.

Källor:

WHO Framework convention on tobacco control
Guidelines form implementation of Article 8
En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025, Prop. 2020/21:132
Tobakskonventionen ….från individens livsstil till samhällets ansvar (bok Tobaksfakta 2018).

Vad vill du veta mer om?

Artikel 9 & 10
Produkternas innehåll ska regleras och allmänheten ska informeras

By Politiker

Innehållet i tobaksprodukter ska regleras och myndigheter och allmänheten har rätt att få veta vad produkterna innehåller, enligt tobakskonventionen. Det handlar inte bara om att skydda människor mot produkternas hälsofarliga innehåll, utan även mot det som gör dem lockande.

Snus är snus, om än i gyllene dosor, så skrev Gustav Fröding i en berömd dikt från 1894. Något liknande uttrycks i riktlinjerna för tobakskonventionens artikel 9 och 10. Det handlar om att förstå att någonting inte är bra, bara för att det ser bra ut.

Tobakskonventionens artikel 9 handlar om att länderna i samråd med internationella organ ska ta fram riktlinjer för att testa och mäta innehållet, och utsläppen vid konsumtion, från tobaksprodukter. Det handlar också om hur produkterna kan regleras.

Artikel 10 handlar om att länderna ska ha lagar och regler som ser till att tillverkare och importörer informerar statliga myndigheter om innehållet i tobaksvarorna och utsläppen vid konsumtion. Länderna ska också se till att allmänheten får ta del av information om produkterna och dess giftiga beståndsdelar.

I de gemensamma riktlinjerna för tobakskonventionens 9:e och 10:e artikel konstateras att tobaksprodukter ofta produceras på ett sätt som ska göra dem så attraktiva som möjligt. Sett ur ett folkhälsoperspektiv är detta inte önskvärt. I konventionen uppmanas länderna därför att införa lagar och regler som minskar attraktionskraften.

I riktlinjerna för artikel 9 och 10 lyfts tre perspektiv på tobaksprodukter: giftighet, risken att de ska leda till beroende och dess attraktionskraft. I riktlinjerna finns flera uppmaningar om sätt att göra produkterna mindre attraktiva. Några exempel:

Länderna bör reglera förekomsten av ingredienser som gör tobaksprodukten smaklig.
Det kan exempelvis handla om socker, sötningsmedel och kryddor/örter som mint, kanel och ingefära.

Länderna bör förbjuda ingredienser som ger känslan av att de är bra för hälsan.
Det kan exempelvis handlar om vitaminer, och produkter från frukt- och grönsaksjuicer.

Länderna bör reglera produktdesignen som syftar till öka produkternas attraktivitet.

Det syftar på den ständigt pågående produktutvecklingen som går ut på att möta olika konsumenters önskemål vad gäller känsla av hälsa, modernitet, självbild, bekvämlighet, glamour med mera.

Information till allmänhet och myndigheter
Utöver regleringar kan även information minska produkternas attraktionsförmåga. I riktlinjerna står att det primära syftet med information är att allmänheten ska känna till hälsokonsekvenserna, att produkterna är beroendeframkallande och att tobakskonsumtion och exponering för tobaksrök utgör ett dödligt hot.

Myndigheternas behöver kunskap om den nationella tobaksmarknaden för att bygga upp regelverk och policies för hur produkterna ska hanteras. Det kan exempelvis vara viktigt att veta mängden nikotin i olika produkter på marknaden, med tanke på att nikotin är huvudsubstansen vad gäller att skapa beroende.

Vad vill du veta mer om?

Artikel 12
Alla har rätt till kunskap om tobak

By Politiker

Allmänheten har rätt att få kunskap om tobakens negativa konsekvenser och hur tobaksbruk kan tas bort eller minimeras. Det slås fast i  artikel 12 i tobakskonventionen.

Att lyckas med informationsuppdraget, enligt artikel 12, ställer krav på länderna att med alla tillgängliga medel kommunicera om de negativa konsekvenserna av tobaksproduktion, konsumtion och passiv rökning. I riktlinjerna betonas att det behövs effektiva utbildnings-, kommunikations- och utbildningsprogram kopplade till alla typer av tobaksprodukter, även nya och alternativa produkter. Man ska också  vara särskilt uppmärksam på den påverkan produkterna kan ha på utsatta grupper. Informationen ska också handla om tobaksindustrins strategier för att hindra tobakskontrollen, alltså arbetet för att minska eller helt ta bort tobaksbruket.

Politiker viktiga för spridning
Spridningen av budskapen behöver ske på olika sätt för att lyckas. En väg är genom  utbildningsprogram för allmänheten. En annan väg är genom utbildning för personer som sedan förmedlar vidare. Exempel på vidareförmedlare som nämns är personal inom skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst, men även politiker och andra beslutsfattare.

I Sverige har information, utbildning och opinionsbildning varit grundpelare i det tobaksförebyggande arbetet, ända sedan 1960-talet, alltså långt före tobakskonventionens tillkomst. Det är viktigt med tillräckliga, och långsiktiga,  ekonomiska resurser för att upprätthålla kvalitet och utbud av informations – och utbildningsmaterial på flera områden. Nya generationer har ju samma rätt till kunskap som tidigare generationer. Informationsinsatserna måste pågå så länge som tobaksindustrin rekryterar nya användare av nikotinprodukter.

I riktlinjerna för artikel 12 står  bland annat följande:

  • Det behövs breda informations- och utbildningsprogram som tar upp alla former av tobaksbruk.
  • Alla informations- och utbildningsinsatser ska skyddas från tobaksindustrin och inget som helst samarbete ska ske mellan parterna och tobaksindustrin eller dess allierade.
  • Det behövs utbildningsprogram som är evidensbaserade och grundade på best practice.
  • Ett grundsyfte med insatserna är att förändra den sociala acceptansen för tobak, tobaksodling och tobaksindustrin.
  • Den frivilliga sektorns medverkan i arbetet är alltid viktig.

Källor:
Tobakskonventionen
Guidelines for implementation of article 12
Tobakskonventionen ….från individens livsstil till samhällets ansvar (bok Tobaksfakta 2018).

Vad vill du veta mer om?